Upplevelsen av att vistas på Offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på Offentliga platser har ökat och våldsbrott på Offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..

Detta är ett möbelprojekt för offentliga utomhusmiljöer, där moduler sträcker sig i olika riktningar och bildar rum i rummet.Formen på modulerna, och på möbeln som helhet, bygger på abstrakta modeller av olika platser i staden i kombination med, för mig, centrala begrepp som skala, repetition och mängd.Jag vill visa exempel på hur man kan arbeta med möbler i offentlig miljö, samt utveckla en väl fungerande möbel som skapar stimulerande mötesplatser i staden..

Upplevelsen av att vistas på Offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på Offentliga platser har ökat och våldsbrott på Offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..

Det här är en studie i hur vi kan utveckla de små, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer användbara. Jag har studerat fyra små, centralt belägna, Offentliga platser i Malmö. Två av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en låg grad av aktivitet förekommer på de andra två. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer på platserna, av hur Offentliga platserna egentligen är och möjligheten för appropriation på platserna. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med låg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel på hur de små, urbana, Offentliga platserna kan göras mer användbara.

Offentliga platser har i uppgift att vara öppna för allmänheten, men ändå har exkluderande design givits större utrymme på Offentliga platser världen över och så även i Sverige. I uppsatsen undersöktes exkluderande och inkluderande design genom en kvalitativ fallstudie bestående av en inventering och ett flertal observationer vid Gustav Adolfs torg i Malmö. Observationerna genomfördes utifrån element som är vanligt förekommande på Offentliga platser, vilka utgjordes av bänk, mur, toalett och fontän. Undersökningen resulterade i hur dessa element används och av vem. Resultatet från fallstudien utgjorde underlag för en kritisk diskussion som lyfter frågan kring vad exkluderande och inkluderande design är, i de aktuella fall fenomenet förekommer samt vad konsekvenserna blir med att använda den här typen av utformning på Offentliga platser.

Detta är en studie kring ämnet intelligent videoanalys som verktyg för framtagandet av rörelseanalyser. Rörelseanalyser är ett brett begrepp då rörelse kan ske på många olika sätt. Det kan vara rörelse av fotgängare, cyklister, bilister m.fl. Dagens analyser av rörelsemönster baseras bland annat på intervjuer, observationer, egna erfarenheter, spår i marken, som en del av andra analyser (Bland annat genom Kevin Lynch och Jan Gehl) eller koppling till befintliga strukturer. För att få verklighetsbaserad data under en längre tidsperiod och för att kunna utföra mer djupgående analyser av rörelsemönster hos fotgängare på Offentliga platser krävs nya verktyg.

Idag väljer många att sitta på caféer och andra Offentliga platser för att arbeta eller ha möten, men få caféer är anpassade för detta. I mitt examensarbete jobbar jag med möbler för dessa platser och behov.Denna rapport som är en del av examensarbetet beskriver våra nya arbetsvanor och varför de har uppkommit. Det handlar om förändringar i arbetsorganisation, digital utveckling och olika faktorer som gör att många dras till platser mellan jobb och fritid.Ett designprojekt genomfördes i samarbete med arkitektbyrån Code Concept Development riktat mot restaurangen Urban Deli och deras utökade verksamhet på Sveavägen 44 i Stockholm. Resultatet blir ett förslag med bord och stolar som bygger på flexibilitet och möjlighet till förändring på en plats där många aktiviteter pågår..

Syftet med studien var att beskriva vad personer med synnedsättning har för erfarenheter av tillgänglighet i utemiljöer och på Offentliga platser. Författarna valde en intervjubaserad metod för att besvara studiens syfte där nio personer från två olika län intervjuades utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Inklusionskriterierna för studien var att deltagarna skulle ha en synskärpa på mindre än 0,3 och vara medlem i synskadades riksförbund. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i tre kategorier ?tillgänglig miljö, skillnad mellan självständighet och beroende?, ?tillgänglig miljö, skillnad mellan trygghet och otrygghet? och ?allmän okunskap om tillgänglig miljö?.

Stadens offentliga rum är platser där människor ska kunna vistas på lika villkor och det är en demokratisk rättighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundläggande förutsättning för att människor ska vilja vistas i det offentliga rummet är känslan av trygghet. Det är svårt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs som otrygga av många människor trots att inget brott någonsin har begåtts på platsen. Ändå finns det ett samband mellan dessa, då platser som uppfattas som otrygga i förlängningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare än en öde men detta beror även på vem man är, vilka människor som vistas på platsen och vad de gör. Människans samspel med dess omgivning är komplex och därför är sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i Skärholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskänslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger på forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt är trygga i det offentliga rummet i Skärholmen, särskilt på välbekanta platser, på platser där de känner många människor, samt på dagtid. De mest framträdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet är kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik offentlig miljö, från att vara en transportsträcka till att bli ett momentärt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att få sakta upp för ett ögonblick, och därigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmänniskor..

Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i Nynäshamns stad. Inriktningen är utformning av allmänna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgängligheten och tillgången av grönytor och parker.Projektet syftar i att skapa värdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. Målsättningen är också att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmänheten frivilligt vistas om den fysiska miljön är god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet.

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring..